BexGnällBok

Bu!

 

Sweden Rock Festival var väldigt underbart och fantastiskt iår. Underbara vänner, underbar musik, en förlovning och ja, mycket roliga minnen även detta året.

 

Men nu är problemet att jag är fullständigt utmattad i efterhand. Jag vill sova bort flera dygn, jag vill inte göra något. Jag flyttar nästa vecka, men jag orkar inte bry mig om det heller för tillfället. Har ett sommarjobb.. eller ja, ish, några turer här och var. Ska fortsätta söka och hålla utkik efter jobb, speciellt extra jobb. 

 

Tillbaka till problemet, hej hopp fokus finns inte nej. Jag har mardrömmar. Inatt var en av de värre. Drömde att många vänner från förr försökte döda mig, dom konspirerade mot mig tillsammans med min kära pojkvän, eller ja fästman blir det väl nu. För dom tyckte att jag lämnade dom, att jag var en hemsk vän och en hemsk människa. Igår drömde jag om något skumt skräckspel, såg väldigt coolt ut. Fast det var att människorna inte visste om att spelet tagit sig ut till verkligheten och jag försökte rädda dom. Och det är inte jättepoppis att gå runt och döda folk nära och kära.

 

Nej mina drömmar har fuckat mig nu två nätter i rad och jag är fullständigt slut och färdig med livet. Känns det som, nej jag är inte självmordsbenägen. Bara ångestfyllt och trött på att vara ångestfylld och jag vill och orkar inte känna något just nu. 

 

Livet tar verkligen inte hänsyn till personer med psykisk ohälsa, eller nej, SAMHÄLLET tar inte hänsyn till personer med psykisk ohälsa. Det är tungt och det finns ingen paus att få. Utan det är bara att fortsätta att försöka hitta lösningar och sätt att hantera det på. Tyvärr blir nära och kära lidande eftersom man måste göra vissa saker, som jobb för samhället, sedan måste man ju tänka på mig själv och ja, i ett sambo förhållande med hund så finns städ, tvätt och disk. Jag önskar innerligt att jag hade mer ork. Mer energi och mer livsglädje.